Det gör så ont i mig att tänka, Leia ska leva med sin lillasysters död hela sitt liv. 

 

Hon ska se bilder på sin lillasyster och veta, där är min döda lillasyster.

 

Såhär såg (ser) hon ut, det var ex. 15 år sedan. Död. Nu ligger hon i graven.

 

Elina? Vem skulle hon blivit? Min lillasyster, mitt "kött och blod".

 

Se, hon är lik mig.. 

 

Så här fick hon "bara" se ut, inte åldras. Hur skulle hon sett ut sen? 

 

Vi skulle lekt och ha varandra hela livet.

 

Massa sånna här tankar kommer att cirkulera i hennes huvud och det gör så ont i mig. Min stora dotter får leva hela livet med min lilla dotters död. Hon kommer alltid ha en ängla-lillasyster.

 

Ångesten som växer i mig när jag tittar på glada, livsälskande Leia och tänkter på Elina, Leias lillasyster.

 

Jag finner inte rätt ord men tror jag fått fram min "poäng"... Usch! Varför hände detta oss? Varför hände detta Leia? Hon förtjänar inte att leva med detta!