Vi urnsatte Elina igår. 

 

Kändes så sjukt att gå med urnan och veta, här i är mitt barn. Jag gick och kramade urnan hela vägen till hennes gravplats. Jag gav urnan en puss och sänkte ner den i hålet.. Vi släppte ner en rosa ros och en nalle ifrån flickornas farmor och farfar. Vi frågade Leia om hon ville lägga ner nallen men det var för konstigt tyckte hon.

 

Vi berättade att vi bäddade ner hennes lillasyster Elina som är en ängel.

 

Dom fyllde igen hålet och sen la vi en bukett med rosa rosor, en bukett ifrån farmor och farfar och två gravljus som vi tände. 

 

Man kände sån ångest så det var galet, samtidigt som man kände ro. Man kände ju ro och lugn för hennes kropp äntligen var på plats, nu kan man gå dit och hon är verkligen där nu. (Även om hon säkert alltid vakar över oss).

 

Efter vi hade åkt ifrån Elinas grav åkte jag och Alex till stranden och plockade snäckor till henne.

 

Nu har vi bestämt tid för att kolla ut gravsten. På måndag så gör vi det sista praktiska steget, sen ska man "bara" sakna våran underbara Elina resten av livet..