Har kommit till det stadiet då jag verkligen har insett att man bara får acceptera att vi aldrig kommer få ha Elina levande i vårat liv. Alltså man har ju vetat om det. Man kan inte göra ett skit. Vår underbara flicka som vi hade längtat efter och älskar togs ifrån oss.

 

Fattar inte varför man aldrig kan få vara 100% glad?! 

 

Haft så mycket problem med depressioner i mitt liv. Nu när jag mått bra nästan hela tiden i några år så kommer detta som en bomb! Är det inte meningen att jag ska vara en glad person? Vill bara leva ett glatt och problemfritt liv! Nu kommer det ju aldrig hända eftersom en stor del är borta med Elina för alltid.

 

Jag och min otur.. Har varit med om så mycket mer än folk vet om!

 

Jävla skit.

 

Måste vara stark för vår fina Leia...